Att välja toppturspjäxor

Gustav Corin

Gustav är skolad raceåkare, men har övergett det sedan ganska länge. Han åker nu friåkning på hög nivå och turar så mycket han kan. Han har arbetat flera år i skidbutik och hyra. Förutom att åka skidor så mycket som möjligt jobbar han också som frilansare på Freeride.

De senaste fyra-fem säsongerna har det skett något av en pjäxrevolution. Nu finns det knappt friåkningspjäxor utan gåläge eller techinserts längre. Det är självklart en stor del i randotrenden, och en anledning till varför det har blivit så populärt. Pjäxor behöver det knappast kompromissas med. Och eftersom att det finns oändligt med alternativ, så behövde utbudet testas.

Vem är jag?

Jag är skolad raceåkare, men har övergett det sedan ganska länge, och åker nu friåkning på hög nivå. Turar så mycket jag kan. Som shopråtta (jag har arbetat flera år i skidbutik och hyra) är det också viktigt för mig att pjäxorna är lätta att reparera. Det ska gå lätt att byta spännen och skruva fast gålägen. Gärna med enkla verktyg och utan att böja fingrarna ur led. Jag har storlek 25,5, är cirka 180 cm lång och väger cirka 65-70 kg.

Hur har jag testat?

Jag har både turat och åkt på alla modeller. Minst en heldag per pjäxa. Övrig utrustning och snöförhållanden har varierat, men jag har försökt hålla det så jämnt som möjligt. Mina referenser är att jag har smala fötter och gillar tight fit, styvt men inte stumt flex och bra gåläge. Bra gåläge för mig är där jag kan ta normala steg utan att skon hindrar mig. En allsidig pjäxa ska fungera med både lite lättare skidor och bindningar, och även rediga friåkningslagg.

Del 1 – fyra lätta
I denna första del har jag prövat fyra pjäxor med låg vikt, under 1500 gram per sko. Här läser du om Atomic Hawx Ultra XTD 130, Scarpa Maestrale RS, Dynafit Hoji Pro Tour och Tecnica Zero G Tour Pro. Läs här

Del 2 – sex lite kraftigare
Jag fortsätter med ett test av pjäxor som är nya för säsongen 2018/2019. Har läser du om sex lite kraftigare friåkningspjäxor med gåläge, tech inserts och med en vikt på max 1850 gram. Läs här

Alla kan inte ha alla pjäxor

En man på 90 kilo skulle i teorin kunna ha de flesta pjäxor jag har skrivit om. Han skulle utan tvekan kunna ha Dalbello Lupo Factory Carbon då de är de styvaste. Men alla kan inte ha alla pjäxor, så är det absolut. Det är upp till en själv hur mycket pjäxans vikt ska prioriteras, och även hur mycket den kan prioriteras. Väger du 90 kilo och kör fort och kraftfullt blir i princip alla pjäxor under 1500 gram antagligen för veka, men det är upp till åkaren att bestämma hur viktigt det är. Det går att åka, men kanske inte på den allra högsta nivån. Å andra sidan så hämmar även lätta bindningar och turskidor en kraftfull åkare på 90 kilo, så då kanske just pjäxorna spelar mindre roll? Det viktigaste är oavsett filosofi att pjäxorna sitter bra på foten, och det bör vara prio nummer ett.

Flextalet är inte allt

Att ha så mycket flex (hårdare/styvare pjäxa) som möjligt är egentligen ingen poäng i sig. Det grundar sig i att toppturspjäxor alltid varit mjukare än vad som krävs för kraftfull friåkning, och därför har åkare hela tiden velat ha styvare pjäxor med topptursmöjligheter. Men pjäxor ska inte vara stenhårda och stumma, de bör kunna böjas och flexas. Hur styva pjäxor man vill ha är högst personligt, och det som funkar bra för en åkare behöver inte nödvändigtvis fungera bra för en annan. Pjäxans flex är heller inte bara hur styv den är, utan också mer specifikt hur den flexar. Tvådelade och tredelade pjäxor har helt olika känsla, och det finns inget som är bättre än det andra.

Välj inte bara pjäxa utan också skida efter din åkning

Att välja pjäxa-efter-skida eller att välja skida-efter-pjäxa är frågan. Det är dock inte så enkelt att styvare pjäxor alltid är bättre, eller att styva pjäxor bara funkar med styva skidor. Ett par pjäxor med flex 130 bör dock fungera med de flesta friåkningskidor idag, om de inte är extraordinärt tunga (vilket det finns exempel på). En lätt mjuk pjäxa på ett par styva tunga skidor gör att skidorna blir svårare att svänga och känns ännu tyngre än vad de är. Med det sagt så fungerar styva pjäxor på alla skidor, både lätta och tunga som mjuka och hårda. Där blir det problemet istället att åkaren släpar runt på för mycket vikt på foten och kanske kör på hårdare än vad som är lämpligt. En styv och välsittande pjäxa inger mycket självförtroende, men om man kör dem på en lätt skida med lätt bindning kanske de inte klarar av all åkning. Jag tror inte att välja skida-efter-pjäxa är riktigt helt rätt väg att gå, snarare bör man välja både pjäxa och skida efter den typen av åkning som ska bedrivas. Det här är inte helt solklart, i ett kommande nummer av Åka Skidor (troligen till hösten 2019) så ska jag sätta ihop en liten guide. Där kommer det finnas exempel på kombinationer av skida-pjäxa-bindning som passar bra med varandra.

Formgjutna sulor är helt nödvändigt

Formgjutna sulor gör mycket positivt, de kan faktiskt lösa många problem om man har tur. I andra fall kanske det bara blir marginellt bättre. Jag hävdar dock bestämt att som seriös skidåkare (eller guide) är formgjutna sulor helt nödvändigt. Det finns två större märken, BootDoc och Sidas. Jag vet inte om det ena märket är bättre än det andra. Det finns olika typer av sulor också, de som helt gjutna och de som är delvis gjutna. Helgjutna är i nästan alla fall bättre, men delvis gjutna är definitivt bättre än inget. Vad jag vet finns det ingen specifik sula som är allra bäst. För bästa resultat är det viktigt är att gå till en butik med hög kompetens för att göra dem. Också viktigt att tänka på är att om du värmer dina innerskor så ska sulan tas ut genom hela processen.

Till toppen